För mycket eller för lite. Lagom är inte så dumt

Den borgerliga regeringen har haft hög fart och lyckats försämra massor på kort tid (och tappat svenskarnas förtroende). I Örebro har den nya högerkoalitionen inte åstadkommit särskilt mycket alls – istället präglas styret av tvekan, oenighet och stopp-mentalitet (det ryktas till och med om en särskild ”stopplista” som innehåller saker som förvaltningen får jobba vidare med). Så då borde jag kanske bli glad när högern nu agerar kraftfullt i en rad frågor?

Hmm, det beror ju på vad kraftfullheten leder till. I en av frågorna: att det nya demensboendet med 80 platser ska läggas ut på entreprenad verkar de helt ideologiskt förblindade. Enligt dem som jobbar med underlaget till upphandlingen är det bara 3-4 av de riktigt stora vårdbolagen som kommer att klara att lägga ett anbud. På vilket sätt ökar mångfalden på det sättet? Genom att 3-4 stora företag blir ännu större? Vore det inte mer intressant om duktiga yrkesutövare fick ta större ansvar: i en intraprenad eller genom att man i upphandlingsunderlaget värderade vissa kvalitetsmått högre? Åsikterna i majoriteten går isär: några skulle gärna se en utveckling med flera mindre utförare (”men det blir kanske inte så här”, som Rasmus Persson (c) medgav) medan andra redan har gett upp och säger att det blir som det blir.

En annan fråga som man kör på i – trots risk för att köra på minor – är det gamla problemet att äldre får ligga kvar på USÖ i onödan vilket leder både till lidande, sämre vård och höga kostnader. Att de agerar kan man inte protestera mot: det handlar om ett verkligt problem. Men kunde man inte agerat lagom? Med andra ord: man kunde ha lyssnat på proffsen, på facken och på vad landstinget säger? (Jag ställde en fråga till ansvarigt kommunalråd Rasmus Persson (c) om detta i Kommunfullmäktige förra veckan, läs frågan här) Men istället för att tänka ordentligt före kör man på i hög fart trots att det riskerar leda till stora problem och lidande för många äldre örebroare. Det beslut som fattades idag innebär nämligen att det finns en stor risk att enskilda flyttas runt i onödan. Det skulle till exempel kunna bli så att en döende med stora vårdbehov först ska flyttas hem från USÖ för att därefter flyttas till en plats som är anpassad efter hennes eller hans behov. Det är inte rimligt, och därför har vi lagt ett särskilt yttrande i frågan där vi hoppas att arbetet med att ”ta hem” patienter från USÖ sköts bättre. Med större öppenhet, genom att man funderar igenom konskevenserna och genom att man ser till individens behov. Jag kommer definitivt ha anledning att återkomma i denna fråga.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *